Ibland kan det vara bra att känna till lite om olika ”tekniska egenheter” hos mobiltelefoner. Batteritid är exempelvis ofta ett problem, och beroende på hur de är utformade kan olika appar göra att batteriet tar slut snabbare. Bara att ha skärmen igång drar batteri, vilket är anledningen till att alla mobiltelefoner försöker släcka ner skärmen så mycket som möjligt. Även att vara uppkopplad mot olika nätverk drar batteri, och de flesta telefoner har ett strömsparläge som begränsar olika uppkopplingar. Samtidigt medför begränsad uppkoppling att många appar inte fungerar som de ska, så det är alltid en avvägning om man vill använda strömsparläge eller ej.
Kamera. Kameran kan filma/ta bilder, och kan därför användas som input i olika appar, exempelvis för att känna igen QR koder/streckkoder eller bildigenkänning (ett exempel är appen FloraIncognita som kan identifiera olika växter). I Augmented Reality (AR) överlagras ofta digitalt innehåll på bilden från kameran. Detta är teknik som utvecklas snabbt, och som har många spännande tillämpningar, men det kan vara bra att känna till att kamerafunktioner i kombination med att ha skärmen igång drar en del batteri.
GPS. GPS står för Global Positioning System, och är ett system för positionering med hjälp av satelliter. Både navigationsappar och en del spel (exempelvis Pokémon Go) använder sig av GPS. När man använder appar med GPS kan det vara bra att känna till lite om hur GPS beter sig. GPS ger inte alltid en särskilt exakt position. Ibland kan man hamna inom en meter, men det händer också att osäkerheten är större och kan ibland vara 10-20 meter. GPS fungerar dåligt eller inte alls om himlen är helt eller delvis skymd, dvs inomhus men också i tät skog. GPS drar också en del ström, vilket kan göra att batteriet tar slut lite snabbare.
Annan positionering. Det går även att få information om position via Wifi eller telefon-näten. Ofta är denna information mindre exakt, men det gör att man kan få ungefärlig position även inomhus när man t.ex söker på Google maps.
Kompass. Många telefoner har en magnetisk kompass. Precis som alla kompasser är den känslig för störningar (det vet alla som råkat ha metallföremål i närheten av sin kompass när de orienterat). I dagens telefoner kombinerar man ofta informationen från kompassen med information från andra sensorer för att göra riktningen mer stabil, men grundinformationen om riktningen i världen kommer fortfarande från jordens magnetfält (och är därmed känslig för störningar från metallföremål och magnetiska fält kring kablar och liknande).
När man är i rörelse går det också att räkna ut riktningen genom att hålla reda på vilka olika GPS punkter som passeras. Detta kallas ofta GPS-kompass, och används vanligtvis av navigationsappar. GPS-kompassen är inte känslig för störningar på samma sätt som den magnetiska kompassen, men funkar å andra sidan inte när man står still.
Accelerometer. I princip alla telefoner har någon form av accelerometer. Med en accelerometer kan man mäta förändringar i hastighet, och t.ex räkna steg och liknande. Det går också att se tyngdkraftsacceleration, dvs accelerometern ger information om vilken riktning som är ner, och kan användas för att se till att skärmen är rätt orienterad.
Författare: Charlotte Magnusson, Certec, https://www.certec.lth.se
© Malmö Stad, 2021.
Finansierat av Vinnova och Malmö Stad.
Om du vill få tag på oss på Apportalen är det bara att skicka ett meddelande.