Vad är välfärdsteknik?

Ordet välfärdsteknik används för att beskriva digital teknik som kan bibehålla eller öka delaktigheten, tryggheten, självständigheten eller aktiviteten hos personer som har behov av stöd. Det kan alltså vara en teknisk produkt, men också en digital tjänst. Ordet välfärdsteknik började användas runt år 2011. Inom vård och omsorg använder man sig mer och mer av denna typ av hjälpmedel. Några exempel på välfärdstekniska lösningar är nattillsyn via kamera, trygghetslarm, Ipads och smartphones med appar men också vissa robotar.

Välfärdsteknik och e-hälsa är besläktade begrepp. E-hälsa är den delen av välfärdstekniken som handlar om att använda digitala verktyg för att uppnå och bibehålla hälsa.

Varför arbeta med välfärdsteknik?

Välfärdsteknik blir allt vanligare. Anledningar till detta är bland annat att vi får tillgång till ny teknik som utvecklas för att hjälpa människor, men också för att det finns ett stort behov av att möta välfärdssamhällets framtida utmaningar. I Sverige blir befolkningen i genomsnitt allt äldre. Enligt en undersökning gjord av eurostat (EU) så ökade andelen personer i Sverige som var 65 år eller äldre med ca 2 procentenheter på 10 år, mellan år  2009 och 2019.

Detta innebär på sikt att färre personer kommer behöva ha omsorg om fler, när ett mindre antal personer arbetar och betalar skatt. Detta kommer bli ännu mer kännbart i glesbygdskommunerna, dit inflyttningen av yngre är låg men utflyttningen hög och där kommunerna redan har liten marginal för att erbjuda kommunala insatser inom välfärden. En av lösningarna kring denna utmaning menar många är att utveckla användningen av välfärdsteknik i Sverige.

En annan viktig aspekt av välfärdstekniken är att det ofta gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att delta mer aktivt i samhället. När fler interaktioner mellan individen och samhälle utspelar sig digitalt, blir tillgången till välfärdsteknik allt mer av en nödvändighet och något som måste erbjudas alla grupper i samhället. 

Tittar vi specifikt på personer som får insatser utifrån LSS så kommer välfärdsteknik som får ner kostnaden och samtidigt ökar individens självständighet, att vara mycket attraktiva för kommuner och andra aktörer som erbjuder tjänster eller insatser inom välfärden. Det kommer både gälla kunskap om förskrivna hjälpmedel såsom digitala trygghetslarm och nattillsyn, samt icke-förskrivna hjälpmedel såsom appar och digitala verktyg. Eftersom nya hjälpmedel hela tiden tillkommer, så kommer aktörer och personal som är flexibla och självständiga i användandet av ny välfärdsteknik att ligga i framkant av den här utvecklingen och därför vara attraktiva på marknaden. Ofta krävs inga större tekniska kunskaper eftersom dagens välfärdsteknik oftast är mycket användarvänlig, utan det handlar snarare om att lära sig om vilka hjälpmedel som finns tillgängligt för att möta olika behov.

Fortsatt läsning:
Mycket av informationen i dessa artiklar är hämtat från Socialstyrelsen och olika rapporter och andra texter publicerade av regeringen. Om du vill lära dig mer om välfärdsteknik generellt kan du hitta mycket information på socialstyrelsen.se. Genom att söka på välfärdsteknik kan du bland annat läsa den senaste rapporten om utveckling av e-hälsa och välfärdsteknik i Sverige samt gå socialstyrelsen e-utbildning inom ämnet (tar ca 60 min).

Regeringens satsning kring e-hälsa och framtidens välfärdsteknik går under namnet “vision e-hälsa 2025”. Det finns rapporter, beslut och framtidsanalyser kring detta på regeringens hemsida, regeringen.se. Där kan du söka på “välfärdsteknik”. Vision e-hälsa 2025 har också en youtubekanal, med massor av paneldiskussioner och föreläsningar att ta del av. Den hittar du här.

Video om välfärdsteknologi från myndigheten för delaktighet: https://www.youtube.com/watch?v=za7D8Sl1LXo